Debatt 26 februari 2021

Bättre matte inte platser löser ingenjörsbristen

Matematik är själva stommen i ingenjörsutbildningarna och den måste byggas tidigt. Möjligheten att bli ingenjör grundläggs redan i grundskolan. Detskriver förbundsordförande Ulrika Lindstrand tillsammans med Teknologrådets ordförande Tobias Åresten, på Dagens Industris debattsida.

Under det senaste året har regeringen skapat drygt 2000 nya utbildningsplatser på ingenjörsutbildningarna. Det är en del i en större satsning att ge fler chansen att utbilda sig inom så kallade bristyrken. Riksrevisionen har haft uppdraget att granska satsningarna och i veckan kom rapporten som föga förvånande visar att fler studieplatser inte motsvaras av fler utexaminerade ingenjörer.

Det är positivt att regeringen vill att fler ska få chansen att bli ingenjörer, något av det roligaste och mest spännande jobb man kan ha. Dock kan det vara på sin plats att slå fast att ingenjörsutbildningarna redan är stora. Antalet med teknisk högskoleutbildning växte från ungefär 64 000 i början av 90-talet till 209 000 år 2019. Om befolkningen hade hängt med i de svängarna, skulle vi ha varit 28 miljoner det året, inte de 10,2 miljoner vi faktiskt var. Mer än var fjärde programstudent i högskolan antas till en utbildning inom teknik. 

Sveriges Ingenjörer har länge försökt fästa uppmärksamheten på att problemet inte är att det saknas platser, det är att bara hälften av de som börjar tar examen. Det ger ingenjörsutbildningarna en beklämmande topplacering i listan över avhopp
Ulrika Lindstrand & Tobias Åresten
förbundsordförande & ordförande Teknologrådet, Sveriges Ingenjörer

Möjligheten att bli ingenjör grundläggs redan i grundskolan. Därför måste debatten handla om grundskolan och det som händer med kunskapen och matteintresset under de åren. 

I en rapport som vi presenterar inom kort har vi undersökt hur kunskapsläget utvecklas i grundskola och gymnasium. Resultaten är mycket oroande. Matematik är det ämne som har den lägsta genomsnittliga betygspoängen i årskurs 6. I årskurs nio ligger matematik fortfarande i botten.

atematik är själva stommen i ingenjörsutbildningarna och den måste byggas tidigt. Här är duktiga lärare som får rätt förutsättningar att göra ett bra jobb ofta direkt avgörande för om en elev utvecklar kunskap och intresse för matematik, det som kan leda vidare till en ingenjörsframtid. Vi har skickliga lärare men krasst är det en annan sak att undervisa i historia än i matte; det spelar ingen roll hur duktig lärare du är om du inte räcker till åt alla som behöver hjälp. Mattelärare måste få kosta och de måste ha en situation i klassrummet som gör att de kan bedriva en bra undervisning. 

För att komma tillrätta med detta krävs insatser från flera håll. En väg är att rekrytera fler ämneslärare i matematik, teknik och naturvetenskap genom att fortsätta satsningarna på så kallad kompletterande pedagogisk utbildning (KPU). Här ser också ingenjörer en möjlighet att bidra med sina kunskaper. Men för att det ska vara realistiskt för fler att ta det steget, behöver takten i studierna öka och studieersättningen bli generösare då detta är människor mitt i livet som ofta har familj och studielån sedan tidigare.

Utöver den mest angelägna insatsen att göra fler studenter bättre rustade för att klara ingenjörsutbildningarna, bör resurser på högskolan läggas på de studenter som redan går på utbildningen. Lösningen kan aldrig vara att ta in fler studenter till en allt mer urholkad ersättning.
Ulrika Lindstrand & Tobias Åresten
förbundsordförande & ordförande Teknologrådet, Sveriges Ingenjörer

Styrkan i svensk ekonomi bygger på att vi är och har varit en framgångsrik tekniknation. Det behöver vi vara även i framtiden. Precis som Riksrevisionen nu slår fast är inte fler platser en lösning att räkna med för att fler ska klara sin ingenjörsexamen. Det som behövs är satsningar på att fler blir bra på att räkna.

Ulrika Lindstrand, ordförande Sveriges Ingenjörer

Tobias Åresten, ordförande Sveriges Ingenjörers Teknologråd