Konkurrensklausuler och lojalitet

Lojalitetsplikt

Under tiden du är anställd råder ömsesidig lojalitetsplikt mellan dig och arbetsgivaren. Lojalitetsplikten är implicit, alltså en underförstådd reglering i anställningsavtalet. Det innebär att det vanligtvis är otillåtet för en anställd att jobba hos en konkurrent, starta eget företag som konkurrerar med arbetsgivaren och i vissa fall att ha en bisyssla utan arbetsgivarens tillåtelse. Arbetsgivaren får dock inte förbjuda en arbetstagare att ha en anställning hos annan arbetsgivare om anställningen vare sig är arbetshindrande eller riskerar att skada arbetsgivarens verksamhet. Det är heller inte tillåtet för arbetsgivaren att missgynna en arbetstagare på grund av att hon eller han har en anställning hos en annan arbetsgivare.

Lojalitetsplikten gäller även om du är arbetsbefriad men fortfarande anställd. Efter att anställningen upphört är det vanligtvis fritt fram för den anställda att ta vilket jobb som helst, men ibland inskränks den rätten genom en konkurrensklausul.

Konkurrensklausul

Syftet med en konkurrensklausul är att hindra en anställd att ta med sig väsentlig information eller befintliga kunder och personal till en annan verksamhet. Om din arbetsgivare vill ha en konkurrensklausul i ditt anställningsavtal är det viktigt att konkurrensklausulen är skälig och inte sträcker sig längre än vad som är rimligt.

En konkurrensklausul är ofta skriven som ett förbud i anställningsavtalet. Förbudet förlänger den anställdas lojalitetsplikt genom att styra möjligheterna till att arbeta i konkurrerande företag eller bedriva konkurrerande verksamhet under en viss tid efter att den ursprungliga anställningen har avslutats. Konkurrensklausuler får i normalfallet bara användas för arbetstagare som i anställningen får kännedom om företagshemligheter och det finns risk att arbetsgivaren skadas om företagshemligheterna skulle användas i konkurrerande verksamhet. Exempelvis kan konkurrensklausulen sätta dig som anställd i ”karantän” under en period innan du kan påbörja en ny anställning.

För att en konkurrensklausul ska vara giltig ska den, i de flesta fall, innehålla rätt till ekonomisk kompensation för den anställda. Det kan handla om att klausulen påverkar dina möjligheter till en anställning med lika hög lön som tidigare, då ska kompensationen täcka upp för mellanskillnaden, dock vanligtvis med maximalt 60 procent av den tidigare månadsinkomsten. En konkurrensklausul gäller vanligtvis inte om anställningen upphör på grund av arbetsbrist.

I checklistan för Anställningsavtal ser du vilka punkter du bör se till att få med i ditt anställningsavtal.

Lagen om företagshemligheter

Företagshemligheter är information om affärs- eller driftsförhållanden som arbetsgivaren vidtagit åtgärder för att hålla hemliga och vars röjande skulle kunna förorsaka arbetsgivaren skada. Den som röjer eller utnyttjar företagshemligheter kan bli skyldig att betala skadestånd.

Lagen påverkar dig som anställd. Om du till exempel tar med dig arbetsmaterial genom att skicka företagsinterna dokument till en privat mejladress eller kopiera kundregistret till ett USB-minne riskerar du att bryta mot din lojalitetsplikt men också mot lagen om företagshemligheter.

Om arbetsgivaren, genom tekniska undersökningar av datorer, telefoner och liknande, hittar bevis på att en anställd tillgodogjort sig sådant material genom tekniska undersökningar av datorer, telefoner och liknande förekommer det att arbetsgivaren väcker en skadeståndstalan mot arbetstagaren. I Arbetsdomstolen har det av avgjorts tvister om företagshemligheter där tidigare anställda dömts att ersätta arbetsgivaren med mycket höga skadeståndsbelopp. Lagtexten anger nämligen att en arbetstagare som angriper en företagshemlighet hos arbetsgivaren, vilken arbetstagaren insåg eller borde ha insett att den inte fick avslöjas, ska ersätta den skada som uppstår.

Det är viktigt att känna till att lagen anger att erfarenheter och färdigheter som en arbetstagare har fått vid normal yrkesutövning inte är företagshemligheter. Det betyder att dina upparbetade kunskaper normalt inte ses som företagshemligheter. Om du har kopierat eller på annat sätt genom att utnyttja förlagor tagit med dig information från arbetsgivaren kan det dock vara svårt att med framgång hävda att denna information avser sådan upparbetad kunskap.

Bisyssla

En bisyssla är en sysselsättning vid sidan av din anställning som inte hänför sig till ditt privatliv. En bisyssla kan vara avlönad eller oavlönad. Exempel på bisyssla kan vara styrelseuppdrag, ideellt engagemang eller egen verksamhet.

Privat sektor

Inom privat sektor finns ingen uttrycklig lagregel som uttrycker ett förbud mot bisysslor. Däremot får en bisyssla inte konkurrera med den egna arbetsgivarens verksamhet på så vis att den riskerar att orsaka skada. Bisysslan får inte heller påtagligt påverka det ordinarie arbetet negativt. Skrivningar om bisysslor kan finnas i anställningsavtal eller kollektivavtal. Ett tips är att alltid stämma av hur din arbetsgivare ställer sig till en bisyssla. Be om ett skriftligt godkännande om du har en bisyssla vid sidan av din anställning.

Offentlig sektor

Lagen om offentlig anställning (LOA) reglerar förtroendeskadliga bisysslor för offentliganställda. Bisysslan får inte rubba förtroendet för den anställdes opartiskhet i arbetet eller skada myndighetens anseende. Lagen gäller både för anställda inom stat, kommun och region.

En arbetsgivare ska tillhandahålla information om vilka slags förhållanden som kan göra en bisyssla otillåten. Vårt råd är att fråga om bisysslan är tillåten samt inhämta skriftligt medgivande från din arbetsgivare vid oklarheter.

Skrivningar om förbud mot konkurrerande eller arbetshindrande bisyssla finns i kollektivavtal. Det finns även regler i förordningar och andra lagar som exempelvis Högskolelagen.

Inom kommun och region ska en anställd anmäla en bisyssla till arbetsgivaren. I statlig verksamhet måste du som anställd lämna uppgifter om bisyssla på arbetsgivarens begäran.

Förtroendeuppdrag inom fackliga, politiska eller ideella organisationer räknas generellt inte som otillåtna bisysslor. Om arbetsgivaren uppfattar bisysslan som förtroendeskadlig kan arbetsgivaren begära att den anställde ska upphöra med bisysslan. Det kan röra sig om uppdrag som kan leda till att kravet på opartiskhet och den offentliga verksamhetens integritet inte kan upprätthållas på annat sätt.