Trots stor och växande efterfrågan tillhör Norrbotten de län där ingenjörerna tjänar sämst i landet: 92,4 procent av snittet i Sverige, enligt Sveriges Ingenjörers lönestatistik. Nyetableringarna i norr riskeras om företagen inte kan rekrytera tillräckligt kompetent personal, skriver förbundsordförande Ulrika Lindstrand på NSD:s debattsida.
Skärmbild fr NSD.se
Klicka här för att läsa debattartikeln i sin helhet på NSD:s debattsida (OBS! Prenumerationsartikel)
Enorma, tekniktunga investeringar i nordligaste Sverige öppnar för en blomstring i regionen som knappt någon i Norrbotten kan minnas. Northvolt, Hybrit och H2greensteel är företagsnamn som nu är kända i hela Sverige. De lovar transformation mot ett hållbart samhälle med stöd av den bästa kompetensen.
Men satsningarna riskeras om företagen inte kan rekrytera tillräckligt kompetent personal, i synnerhet högskoleingenjörer och civilingenjörer.
På Luleå Tekniska Universitets webbplats riktar sig Northvolts VD i en video direkt till kemiingenjörerna: ”Vi kommer att behöva många unga duktiga kemister”. Budskapet är tydligt: utan ingenjörerna blir det svårt för företaget att uppnå sin potential i norra Sverige.
Trots stor och växande efterfrågan tillhör Norrbotten de län där ingenjörerna tjänar sämst i landet: 92,4 procent av snittet i Sverige, enligt Sveriges Ingenjörers lönestatistik.
förbundsordförande, Sveriges Ingenjörer
Förbundets senaste uppföljning av de lokala förhandlingarna runt om i Sverige, visar att lönerna stiger nästan exakt enligt industrimärket. ”Lönerevisionen fungerar inte som det är tänkt, utan vi hamnar exakt på avtalad miniminivå oavsett hur bra företaget går”, kommenterar en frustrerad förtroendevald. Det är uppenbart att lönen inte används konsekvent och kraftfullt för att rekrytera den bästa ingenjörskompetensen.
Lön och goda villkor bidrar starkt till att göra en arbetsgivare attraktiv och locka till sig den kompetens som behövs för att utveckla konkurrenskraften. Ingenjörerna står bakom en stor del av de innovationer som är själva förutsättningen för att företagen förverkliga en fossilfri omställning av samhället och öka sin lönsamhet.
förbundsordförande, Sveriges Ingenjörer
För det är inte bara i norra Sverige som konjunkturen har vänt, tvärtom upplever ingenjörsföretagen i hela landet nu en snabb återhämtning både inom produktions- och tjänstesektorerna.
I maj visade Konjunkturinstitutets barometer, som mäter förväntningarna på ekonomin framöver, den högsta nivån sedan mätningarna startade. Samtidigt anger allt fler arbetsgivare, inom både tjänste- och industrisektorn, en ökad efterfrågan på ingenjörer.
Detta gör det ännu svårare att konkurrera om ingenjörerna för såväl nyetableringar som för nödvändiga infrastrukturinvesteringar.
Politiskt finns insikten att samhället måste satsa för att locka till sig kompetens. Kommunalråden i nordligaste Sverige svettas nu över hur de ska lyckas möta de samhälleliga kraven som nysatsningarna ställer. Planeringen för ny infrastruktur, skolor, bostäder och service pågår för fullt.
Utan ingenjörer kommer satsningarna inte att bli verklighet. Det är dags att arbetsgivarna i de nordligaste länen visar att de menar allvar med sina uppmaningar till ingenjörerna. Tiden är mogen att gå från ord till handling och belöna ingenjörerna för det värde de tillför till nytta för företagen och samhället.
Ulrika Lindstrand, förbundsordförande Sveriges Ingenjörer
Riksgenomsnitt: 100
Länens relativa löneläge baseras på Sveriges Ingenjörers lönestatistik.
Varje individ i länet jämförs med en grupp individer i privata sektorn totalt med samma examensår, utbildningsgrupp och befattningsgrupp. Utbildningsgrupperna är civilingenjörer, högskoleingenjörer, annan högskoleutbildning samt gymnasieingenjörer med flera. Befattningsgrupperna är fyra till antalet: chefer och företagsledare, projektledare, specialister samt annan befattning. Hänsyn tas också till om ingenjören har rätt till övertidsersättning eller inte.