Äntligen en stor ingenjörssatsning
Nu syns äntligen ljuset i tunneln. Den stora ingenjörssatsningen i den kommande budgeten är helt nödvändig och något Sveriges Ingenjörer kämpat för länge.
I stället för ett duttande med några miljoner här och några miljoner där, finns det nu ett förslag från regeringen med insatser som sträcker sig från grundskolan upp till forskarnivå. Det är precis den ansatsen Sveriges Ingenjörer efterlyst: ett helhetsgrepp. Utan det går det inte att möta behovet av ingenjörer och deras kompetens på svensk arbetsmarknad.
En betydelsefull del i förslaget är också att flera insatser permanentas.
Fler timmar med lärare
Några av de viktigaste konkreta insatserna i budgeten är en stegvis ökning av anslagen till naturvetenskap och teknik till högskolorna. De senaste 30 åren har resurserna per ingenjörsstudent sjunkit dramatiskt. I dag är de nominellt bara 60 procent av vad de var under 1990-talet. Utbildningen har varit satt på svältkur, samtidigt som behovet av ingenjörer ökar och platser står tomma. Nu kommer en förstärkning med 100 miljoner kronor 2024, ytterligare 100 miljoner kronor året därpå för att sedan öka de till totalt 305 miljoner kronor 2026. Det är en permanent ökning.
Sveriges Ingenjörer har tidigare visat i en rapport hur den lärarledda tiden krympt ihop och antalet laborationer minskat. Dessa nya medel ska enligt regeringen uttryckligen ge lärosätena möjlighet att vända trenden. För när Sveriges Ingenjörer frågar ingenjörsstudenterna själva, svarar 70 procent att de troligen skulle prestera bättre med mer schemalagd undervisning. Om en större andel ingenjörsstudenter tar examen är inte bara en vinst för dem själva, utan även för Sverige som behöver deras förmågor.
Mer resurser till avancerade studier
Regeringen vill också anslå 93 miljoner kronor till att bygga ut vidareutbildningen på flera lärosätten för den som redan är ingenjör. Syftet är att flera ska kunna hänga med i teknikutvecklingen och de höga kraven på omställning i yrket som allt fler ingenjörer upplever. Dessutom ska forskningsmiljöerna stärkas med 45 miljoner kronor vid Chalmers, Uppsala universitet och Lunds universitet inom områdena elektrifiering och batteriteknik; det vill säga kärnområdena för en fossilfri omställning.
För Sveriges Ingenjörer är det en nyckelfråga att ingenjörer får tillgång till vidareutbildning med spets. Bara så kan ingenjörerna fortsätta att utveckla Sverige som industrination.
Några farhågor framöver
Trots alla lovord ser Sveriges Ingenjörer att många års synder inte är så lätta att råda bot på i en enda budget. Per ingenjörsstudent motsvarar de nya pengarna till natur och teknik i högskolan en ökning med i runda tal 4 procent. För att nå internationell toppnivå skulle det behövas satsningar som är betydligt större än så. Därför tänker Sveriges Ingenjörer även i fortsättningen trycka på för att anslagen högskolorna ska höjas ytterligare.
