Medicinska utmaningar hanteras med teknik
Det sker en hel del forskningssamarbete mellan teknik och medicin och då inte minst mellan KTH, Karolinska Institutet och Karolinska sjukhuset. Detta är också mycket rimligt eftersom teknik är ett verktyg för att lösa specifika problem och hantera angelägna samhällsutmaningar.
Sjukvård och omsorg är förstås beroende av en rad omständigheter för att fungera väl. Men teknik blir en allt viktigare del av lösningen för att hantera en åldrande befolkning, personalbrist i vården och stora offentliga kostnader. Rätt använd frigör den också personalens tid för mer patientnära uppgifter.
Medicinsk teknik är ett område där viktiga innovationer gjorts i Sverige som lett till en framgångsrik industri här. Exempel är pacemakern som utvecklades av Rune Elmqvist, strålkniven som skapades av bland andra Lennart Leksell och dialysmaskiner som byggde inte minst på Nils Alwalls konstgjorda njure.
När årets Polhemspris för första gången ges till tre personer är det också exempel på ett lyckat samarbete mellan KTH och KI. Hjärnkirurgen Hans von Holst insåg i början av 90-talet att många som råkade ut för cykelolyckor fick skallskador trots att de använde hjälm. Han kontaktade Peter Halldin på KTH som även involverade doktoranden Svein Kleiven.
Problemet var att traditionella hjälmar bara skyddar mot raka stötar medan många olyckor innebär att hjärnan utsätts för en rotationsrörelse som leder till en skadlig töjning av vävnad. Den lika enkla som geniala idén blev att efterlikna hjärnans eget sätt att skydda sig. Hjärnan omges av så kallad cerebrospinalvätska som bland annat verkar stötdämpande. Lösningen blev att förse hjälmar med ett lågfriktionsskikt som möjliggör en relativ rörelse mellan huvudet och hjälmen på en dryg cm i alla riktningar. Hjälmens ytterskal kan alltså röra sig något i förhållande till den del som fäster mot huvudet vilket är tillräckligt för att minska risken för skallskador med upp till 50 procent.
Innovationen har mycket framgångsrikt kommersialiserats i företaget MIPS som nu säljer sina enheter som insatser i hjälmar avsedda för en rad sporter och aktiviteter men snart även för yrkesgrupper med särskilda behov av skydd.
När Polhemspriset den 6 november utdelas till von Holst, Halldin och Kleiven är det ett uttryck för potentialen i forskningssamverkan mellan olika vetenskapliga discipliner och ett gott exempel på hur teknik på ett tydligt sätt kan förbättra människors liv.
Bild: MIPS AB
