Sveriges Ingenjörer

Säkerhetsprövningar – inte längre bara en fråga för försvaret

En ny enkät från Sveriges Ingenjörer visar att säkerhetsprövningarna har ökat markant de senaste tre åren och nu omfattar fler branscher än tidigare. Detta kan försvåra rekryteringen av kvalificerad personal och riskerar att hämma Sveriges konkurrenskraft.
2025-07-18 08:37
Säkerhet
Cybersäkerhet
Spetskompetens
Arbetsmarknad
Johan Kreicbergs, Sveriges Ingenjörers samhällspolitiska chef.

Säkerhetsprövningar har blivit allt vanligare. En ny enkät från Sveriges Ingenjörer visar att omkring en tredjedel av akademikerföreningarna på de största ingenjörsarbetsplatserna uppger att säkerhetsprövningar genomförs vid nyanställningar. Det är inte längre bara försvarsindustrin och myndigheter som berörs – även ingenjörer inom till exempel energi, telekom, kommunal verksamhet och teknisk konsultverksamhet omfattas i allt större utsträckning.  

– Det förändrade säkerhetspolitiska läget och det faktum att allt fler produkter blir uppkopplade har tydligt påverkat vilka verksamheter som omfattas av säkerhetsprövningar. Vi ser nu att en ökande andel verksamheter omfattas, och inte bara verksamheter inom försvaret säger Johan Kreicbergs, samhällspolitisk chef på Sveriges Ingenjörer. 

En bredare tillämpning ger nya utmaningar 

Utvecklingen ligger i linje med den bild som Säkerhetspolisen tecknar i sin lägesrapport för 2024/25. Allt fler verksamheter omfattas av säkerhetsskyddslagstiftningen, och Sveriges Ingenjörers enkät bland förtroendevalda på tekniktunga arbetsplatser bekräftar detta. En konsekvens är att säkerhetsprövningarna nu även påverkar arbetsgivares möjligheter att rekrytera. För allt fler tjänster krävs svenskt medborgarskap, men det räcker inte alltid. De som har släkt eller andra nära band till vissa länder kan utsättas för press och kan därför få svårt att klara säkerhetsprövningarna. 

– Den krassa verkligheten är att vi behöver fler svenskar med spetskunskaper inom olika områden och vi behöver det snabbt. Idag kommer var sjätte doktorand inom teknikområdet på svenska universitet från antingen Kina, Ryssland eller Iran. I detta sammanhang är det alarmerande att svenska doktorander inom teknikområdet sjunkit med nästan 40 procent sedan 2010. Det är en utveckling som måste vändas om vi ska ha svenska företag i ledningen för utvecklingen inom digitalisering, klimatomställning och säkerhet. 

Pressjour Sveriges Ingenjörer