Sveriges Ingenjörer

Den fackliga världen

Den svenska modellen bygger på att fack och arbetsgivare samverkar på olika nivåer i frågor som rör verksamheten. Överenskommelser mellan parterna bekräftas i kollektivavtal. Samverkan sker också mellan olika fackförbund, centralt och lokalt. Dessutom påverkas arbetsmarknaden av en rad lagar.

Den svenska modellen

I Sverige tar fackförbunden och arbetsgivarna ett gemensamt ansvar för att utveckla och komma överens om de regler som ska gälla i arbetslivet. Många villkor regleras i kollektivavtal som anpassas till bransch och arbetsplats.

Mer om den svenska modellen

Vi är en del av Saco

Sveriges Ingenjörer är en del av Saco – Centralorganisationen för Sveriges alla akademikerförbund. Tillsammans är vi en stark part både på arbetsmarknaden i stort och ute på arbetsplatserna. Vi samverkar inom Saco lokalt såväl som på central nivå. I vissa branscher och på vissa arbetsplatser samarbetar vi även med förbund från de andra centralorganisationerna TCO och LO.

Samverkan med andra förbund

Samverkan mellan förbunden ger ökad styrka. Därför ingår Sveriges Ingenjörer i olika konstellationer med andra förbund, både på övergripande nivå och lokalt på arbetsplatserna.

Central samverkan

De allmänna villkor som gäller i kollektivavtalen är i stort sett samma för alla, oavsett förbundstillhörighet, med begränsningen att det är olika avtal för tjänstemän eller arbetare. Medbestämmandeavtal gäller för samtliga anställda. Löneavtalen skiljer sig däremot åt och förhandlingar vid lönerevision eller samverkan i löneprocessen sköts av respektive förbund med fokus på just sina medlemmar.

Lokal samverkan

På många arbetsplatser samverkar Saco-förbunden genom akademikerföreningen där medlemmarna består av just akademiker. Genom akademikerföreningen drivs de lokala frågorna som till exempel löneprocessen och lönerevisionen, verksamhetsfrågor genom medbestämmande och kompetensutveckling. Lokala avtal möter de förutsättningar som finns på den specifika arbetsplatsen.

Samverkan i olika sektorer

Samverkan ser olika ut i olika sektorer på arbetsmarknaden, utifrån de olika förutsättningar som finns.

Arbetsrätt och kollektivavtal – så funkar det

De arbetsrättsliga lagarna utgör grunden för arbetsmarknaden. Några exempel är Lagen om anställningsskydd (LAS), Medbestämmandelagen (MBL), Förtroendemannalagen (FML), Diskrimineringslagen och Föräldraledighetslagen. Många eller delar av lagarna är semi-dispositiva, vilket betyder att lagen kan ersättas helt eller delvis genom ett kollektivavtal.

Mer om de arbetsrättsliga lagarna

Centrala kollektivavtal förhandlas fram för varje bransch. Kollektivavtalen kompletterar de arbetsrättsliga lagarna till branschens förutsättningar. Många villkor finns enbart i kollektivavtalen och inte i någon lagstiftning, så som löneutfyllnad vid föräldraledighet och sjukdom, rätt till övertidsersättning, och tjänstepension.

Här finns kollektivavtal och avtalsdokument

Lokala kollektivavtal gäller bara på arbetsplatsen eller (till och med) en viss del av den. De lokala avtalen får som regel inte innehålla villkor som är sämre än det centrala avtalet och kan bara reglera villkor där det framgår i det centrala avtalet att avvikelser kan ske lokalt.

Det enskilda anställningsavtalet kan innehålla ännu fler förmåner. Det enskilda avtalet får inte vara sämre än lag eller kollektivavtal.

Lagar om arbetsrätt

Lagen om anställningsskydd, LAS, medbestämmandelagen, MLB och förtroendemannalagen, FLM är exempel på lagar som du som förtroendevald kommer i kontakt med. De arbetsrättsliga lagarna gäller alla arbetstagare. Men det finns undantag. Lagen om anställningsskydd, LAS, gäller inte personer i företagsledande eller jämförbar ställning. Här presenteras ett urval av de lagar som är relevanta i ditt arbete som förtroendevald.

Senast uppdaterad 2023-03-15
Till toppen