DEBATT: "Försvarssektorn måste bli bättre på att attrahera ingenjörer"

Sedan Ryssland invaderade Ukraina har det säkerhetspolitiska läget runtom i Europa förändrats i grunden. Som ett svar på det har regeringen meddelat att de kraftigt ska förstärka Sveriges försvarsförmåga genom att öka försvarsbudgeten så att den uppgår till 2 procent av BNP. Med ökade anslag kommer också frågan om hur de tillförda resurserna ska användas för att bästa försvarsförmåga ska uppnås.

Försvarsmakten har i sitt svar på regeringens uppdrag om stärkt förmåga identifierat personalområdet som en funktion där stor effekt kan uppnås med relativt små medel. I Ekots Lördagsintervju 3 december, med ÖB Micael Bydén, framkom att en av de största utmaningarna i försvarets upprustning blir att rekrytera tillräckligt med personal. Antalet anställda ska växa från dagens 70 000 till 120 000 år 2035. I intervjun konstaterades att svårigheten inte bara blir att anställa ny personal, utan också att behålla den befintliga.

Ingenjörernas kompetens är därutöver en förutsättning för Försvarets Materielverk (FMV) som ansvarar för materielförsörjningen, liksom för Totalförsvarets Forskningsinstitut (FOI) som ansvarar för forskning och utveckling av framtidens försvarsförmåga.

Rekrytering av ingenjörer är dock inte helt enkelt. Arbetslösheten bland ingenjörer är den lägsta på tio år och de efterfrågas inom alla arbetsmarknadssektorer. Våra medlemsundersökningar visar att många ingenjörer upplever offentlig sektor mindre attraktiv än privat. Det innebär en jätteutmaning när Försvarsmakten liksom de andra försvarsmyndigheterna FMV och FOI nu ska göra stora rekryteringar.

Löneläget för ingenjörer är sämre i statlig sektor, framför allt för de erfarna. Visserligen är ingångslönerna likartade i statlig och privat sektor, men efter 20 år i yrket är lönen betydligt högre för ingenjörer anställda i privat sektor jämfört med ingenjörer som är anställda i statlig sektor.

Attraktivitet och lönelägen har stor betydelse för rekryteringsförmåga. Det kommer krävas ett genomgripande arbete för att försvarsmyndigheterna ska kunna locka till sig de ingenjörer man behöver. Lönenivåerna måste närma sig de privata arbetsgivarnas och fler karriärvägar behöver skapas.

Utöver det måste de statliga arbetsgivarna också satsa på andra sätt att öka sin attraktionskraft. Det handlar inte minst om organisation och ledarskap, att arbetsgivaren skapar flexibla och individuella lösningar som medarbetaren värdesätter. 

Sådana lösningar kan gälla timbankar för de som behöver bättre möjligheter att klara livspusslet, eller för de som under en period behöver kortare arbetstid men inte vill eller kan gå ner i nominell arbetstid, liksom att få de seniora ingenjörerna att jobba längre och bidra till vårt totalförsvar. Alla möjligheter till att skapa attraktivare arbetsplatser måste utnyttjas.

Om nu försvaret ska kunna möta en svårförutsägbar omvärld och växa enligt plan måste man kunna attrahera ingenjörer. Annars väljer de andra jobb utanför försvarsmyndigheterna. Rekrytering är en verksamhetskritisk fråga – utan att attrahera rätt kompetens blir det svårt att klara Sveriges försvarsutmaningar.

Myndigheterna i försvarssektorn måste omgående arbeta för bättre löner och villkor för att kunna möta det nya säkerhetspolitiska läget. Annars blir kompetensförsörjningen den svagaste länken och Sverige riskerar ett sämre totalförsvar. 

Ulrika Lindstrand, förbundsordförande, Sveriges Ingenjörer

Andreas Nyström, förhandlingschef Offentlig sektor, Sveriges Ingenjörer

Nedanstående debattartikel är ursprungligen publicerad på Ny Teknik Opinion.
Klicka här för att ta del av debattartikeln på Nyteknik.se