Sverige behöver fler ingenjörer till klimatomställningen, digitaliseringen och försvarsindustrin. En nyckel för att säkra framtida kompetensförsörjning är att fler kvinnor blir ingenjörer. Men många tjejer med bra betyg och goda förutsättningar att klara av en ingenjörsutbildning väljer i dag bort yrket.
– Ingenjörsyrkets attraktivitet måste stärkas om fler kvinnor ska vilja välja ingenjörsbanan. Hur den framtida lönen ser ut, och hur den står sig mot männen, är en viktig faktor för yrkets attraktivitet, säger Ulrika Lindstrand, förbundsordförande för Sveriges Ingenjörer.
Det så kallade rålönegapet mellan ingenjörsmän och ingenjörskvinnor uppgick 2024 till 9,6 procent. Det är en marginell förbättring från föregående år, men fortfarande långt ifrån jämställda löner. Den oförklarade löneskillnaden – det vill säga den del som kvarstår efter att hänsyn tagits till faktorer som ålder, befattning och utbildning – ligger på 4,2 procent.
– Det är oacceptabelt att kvinnor fortfarande tjänar mindre än män för likvärdigt arbete. Om utvecklingen fortsätter i samma takt når vi inte jämställda ingenjörslöner förrän 2072. Detta lockar varken fler kvinnor till ingenjörsyrket eller får de kvinnor som redan är i yrket att stanna, säger Ulrika Lindstrand.
Rapporten bygger på svar från 77 900 medlemmar i Sveriges Ingenjörer och ger en unik inblick i lönestrukturen bland både civil- och högskoleingenjörer.
Rapporten visar också att kvinnor i högre grad än män byter jobb – vilket ofta är en väg till högre lön – men ändå får lägre löneökningar än sina manliga kollegor vid arbetsbyten. Dessutom är de högsta chefspositionerna fortsatt kraftigt mansdominerade, trots att andelen kvinnliga chefer ökat något under det senaste decenniet.
– Arbetsgivare måste ta sitt ansvar. Vill de ha kompetenta ingenjörer och jämställda arbetsplatser, måste de också betala ingenjörskvinnor bättre än i dag. Det skulle stärka Sveriges kompetensförsörjning och konkurrenskraft, säger Ulrika Lindstrand.
Rapporten Rön om lön och kön 2025 bifogas detta pressutskick och finns även på Rapporter och analyser (sverigesingenjorer.se)
Underlaget bygger på data från 77 900 civilingenjörer och högskoleingenjörer som är medlemmar i Sveriges Ingenjörer och besvarade löneenkäten 2024.
Andelen kvinnor totalt är 30 procent, men andelen är högre i de yngre åldersgrupperna. I gruppen 20–29 år är 37 procent av ingenjörerna kvinnor, medan det endast är 20 procent kvinnor i åldersgruppen 60 år och äldre.
Trots att deltidsarbetet har minskat kraftigt de senaste åren och ligger på rekordlåga nivåer, inte minst på grund av möjligheten till distansarbete, så kvarstår könsskillnader. Kvinnor arbetar i något högre grad deltid än män, 8 procent att jämföras med 3 procent för männen. Nivåerna av deltidsarbete är dock låg bland ingenjörer generellt jämfört med resten av arbetsmarknaden. Den främsta anledningen till deltidsarbete är yrkesverksamma som vill få mer tid till familj, hem och barn. Detta gäller både för kvinnor och män och det är som vanligast mitt i karriären, i åldrarna 30–49 år.